Tvätten är i gång nu och Eric har redan börjat med "jag vill inte hjälpa till med tvätten" så jag har fått tjata. Det Är dock så att jo, vi alla hjälper till när vi har tvättdagar, det är mest rättvist så då vi alla använder kläder och handdukar. Så, med andra ord, har han inget val i dag. I går var det lite samma fast med matlagning, "inte roligt att laga mat". Nä, då kan väl jag också skita i att fixa mat åt dem, själv äter jag bevisligen inte middag speciellt ofta. Och det var han som valde tacos och lovade att hjälpa till. Så, med andra ord, han hade inget val där heller. De andra hjälpte till utan problem, men det där vanliga att hushållssysslor vill inte Eric hjälpa till med, är tillbaka och ställer till det för oss. Han säger nej och jag måste tjata och han blir sur för att jag tjatar och bara klagar på honom och aldrig är nöjd. Men Gudars skymning, vi har väl alla våra uppgifter att göra i våra liv? Vi bor väl alla under samma tak och måste samarbeta för att få det bra?

Så ja, barnen ska hjälpa till, även med saker som anses tråkiga. Trots allt har barnen inte haft någon diskdag denna veckan så jag röt i dag ifrån med "Sluta gnäll!" när han började.

I övrigt har det funkat bra med dem. Jag meddelade när de kom att jag kommer vara hårdare med tiderna när de ska komma hem och så, och ha koll så Isaac använder hjälm och var han är, just eftersom han ljugit för mig om det i våras innan vi åkte till Skåne. Jag tycker att det är otroligt viktigt att berätta var man är och att använda hjälm och att komma hem i tid. Det ÄR viktigt och förtroendet har missbrukats från deras sida en tid innan vi åkte (och jag hörde att det var så även i Skåne när jag inte var där, att tider inte passades). Stackars barn liksom! ;)

Vi har redan bestämt middagar för helgen och det känns bra. Jag är så trött på att fundera på mat så när allt är bestämt försvinner mycket press om det. Jag gillar inte att laga mat alls så när jag dessutom måste sitta och krystat komma på något så skjuter jag bara fram det tills vi absolut måste äta och då är det lagom sent att börja fundera och planera liksom. Hatar matlagning, verkligen. Korvgrytan vi ska göra i morgon dock, har jag aldrig testat förut, utan det är ett nytt recept jag fick i går på ICA här i stan. Det tar bara ca en halvtimme att göra och serveras med pasta, snabbt och lätt verkar det och Eric smakade på det och tyckte om det så då är det ju bara att testa göra det. Hoppas att det blir bra bara! I morgon ska vi handla ingredienser till det. Har redan skrivit lista för annars lär jag glömma något som vanligt.

Jag är väldigt glömsk av mig och det är svårt att komma i håg allt jag ska göra. Jag ska bli mer noga med att skriva ner allt så att jag inte glömmer viktiga saker. Nu börjar barnen skola på måndag, och jag slipper gärna göra bort mig igen. Det är så pinsamt!

Fick brev i dag inför Elins skolstart, många blanketter att fylla i (gjort och ska läggas i Elins väska) och en klasslista. Jag funderar dock på VARFÖR mitt telefonnummer aldrig står med på klasslistorna oavsett skola barnen går på? Jag har ju givit skolorna det för att det ska stå med. Vissa gånger har jag fått säga till speciellt efter första listan kommit ut- utan telefonnumret på. Ska säga ifrån igen så Elins kompisar får numret ju. Fick i veckan brev inför Isaacs och Erics skolstart också. De får en massa blanketter första dagen tydligen, och så är de bara en timme långa. Dagen alltså, inte blanketterna...

För någon dag sedan tittade barnen och jag på en haj-film av James May, faktiskt väldigt intressant film, även om barnen inte förstod engelska så jag fick pausa och förklara vad som sas. Det var ju en dokumentär så den var inte läskig. Elin blev lite rädd när hon såg att James var lite nervös/rädd när han skulle ner och dyka i havet med hajarna, men när hon såg att det inte var farligt alls så tyckte hon tvärtom att det bara var häftigt. Hon tyckte också att det var bra att han visade att han var lite rädd, vara ärlig är viktigt, tycker hon, speciellt när man trots allt är en vuxen man. Att visa det inför tittarna är modigt, sa hon. Jag håller med och gillar James Mays ärlighet i sina program, han skäms inte för att erkänna sina "brister" eller problem eller liknande, såsom många andra gör. Hon är så smart ibland och hon har ju så rätt egentligen när hon säger så. Att visa sina känslor ska man göra tycker jag, även på ett Tv-program. Är man lite rädd/nervös när man ska dyka med hajar är det ju inte alls fel att visa det, programmet gick ut på att ta reda på om hajar faktiskt är så hemska och farliga som folk tenderar att tro. Resultatet var att de egentligen inte är det, inte på det viset som vi matats med. Så programmet var fullspäckat med information om hur snabba hajar är, hur många tänder de har, hur huden ser ut i microskop och att hajar faktiskt inte alls har så starka käkar som i alla fall jag trodde. Jag visste att de har många tänder och att de sitter i rader, men barnen tyckte att det var jätteintressant att veta sådana saker. Jag förstår dem. James var också ute och lärde sig dyka på rätt sätt och tittade på citronhajar innan han sedan fick dyka i en bur och titta på tigerhajar som matades. Det ÄR ett intressant program och speciellt nu när Elin och jag har pratat mycket om flasknosdelfinen som simmade ända in i Oxelösunds hamn. Har blivit många frågor och mycket förklaringar vad gäller detta. Kul att prata med henne om saker. Hon har många fler frågor om allt än vad sönerna hade och har. Undrar varför det är så?

Jag tror att när hon förstår mer engelska kommer att tycka att hans andra program är intressanta (Things you need to know) eftersom de ju innehåller en massa information om en massa hon kanske funderar på. Jag älskar de programmen och han förklarar så väl. Det är väl därför han är den som liksom är mest uppskattad av de tre Top Gear-gubbarna. ;) Trots att han har långt hår, är lite petig, pedantig, långsam och är rädd för höjder och har OCD, sägs det.

Nu är det dags för att ta hand om tvätten igen. Vi har lånat två tvättstugor, oj oj, får man inte ;)