Har kikat lite på Top Gear igen. Det är kul tidsfördriv måste jag påstå! I ett av avsnitten jag såg jämförde James, Jeremy och Richard brittiska bilar och skulle ta reda på vilken som var den bästa brittiska bilen. Jeremy hävdade att det var en Noble av något slag jag inte minns, Richard slog ett slag för en Morgan, och James röstade för en Rover. Jag log när jag hörde hans argument. Det här om att han är en modern man och allt det där, men att det är så stressigt i trafiken osv och man kommer ändå inte fortare fram, så varför inte cruisa trevligt i en Rover liksom. Njuta medan man tar sig fram, som i en billigare variant av Rolls Royce, men ändå hyfsat bekväm och lyxig så att säga. Det låter ju verkligen som James, som inte känner att han måste kommer först alla gånger! För honom är det viktigare ATT komma fram än att komma fram FÖRST.

 

Jag pratade med en kompis om det en dag. Att jag kikar på Top Gear igen och att jag föredrar James av de tre- han är lugnast, smartast och stressar liksom minst. Som svar fick jag att det inte alls är konstigt att jag gillar honom eftersom jag åker tåg och till och med GILLAR det och som inte det är nog som gillar jag att åka tåg långt och att sitta och vila min hjärna och ta det lugnt istället för att stressa och hålla på med en massa för att spara tid. Vi är rätt lika, tyckte hon. Det har ju till och med hänt att James har åkt buss till jobbet ibland liksom.

Visst, trevligt att bli jämförd med James May faktiskt, men om jag bara får ha en åsikt i det här va.... jag gillar, till skillnad mot James då, hastighet. Snabba bilar är nog att föredra framför en lyxig Rolls Royce för min del om jag får be. De är för övrigt gräsligt fula! Jag gillar Ferarri precis som James, men jag gillar ju Mustanger också, och absolut till skillnad mot James så gillar jag en stor robust pickup, tex en amerikansk variant som låter en del. Tex Ford Raptor. Sorry May! Jag är nog inte så lik ändå va! Det gör inget, jag är nog lite av de alla tre ändå. Jag skrattar dock högt varje gång Jeremy hävdar att man kan få så oerhört många bakterier om man åker kollektivt, jag menar, hur mycket bakterier får inte han i handen när han torkar sig i röven eller tar sig om munnen?! Oups, förlåt!

 

Jag har nog lite av en kluven personlighet eller så. Samtidigt som jag gillar Mini Cooper, fullkomligt älskar dem, har så gjort sedan barnsben och är en samlare som smälter direkt vid åsynen av en riktig mini på en parkering i närheten, så gillar jag stora, tuffa pickups som Ford Raptor, som tar sig fram överallt och låter en massa, en bil som visar framfötterna och vad man har mellan benen, om man vore man förstås... och så är jag såld på vissa Ferarri och Mustanger, snabbt och vackert, mjuka linjer, bilar som vinner överlägset i ett race.

 

Om jag hade körkort, fick köra och allt det där, och givetvis kunde köpa vilken bil som helst, vilken hade jag valt då? Det är faktiskt inte en helt lätt fråga att svara på då alla bilarna tilltalar olika delar av mig, olika delar av min personlighet och olika humör man kan vara på. Ena dagen känner man för en snabb och snygg bil, andra dagen för en liten och smidig vardagsbil man knappt märks i, ytterligare en dag vill man visa vem fanken man är och ta sig fram överallt, låta mycket, skryta och tänka "ju större desto bättre".

 

Och så gillar jag äldre bilar förstås. Som Volvo av äldre modeller, typ 245, min favorit bland dem! Skulle man ens kunna beskriva en 245a som vacker? På sitt eget speciella lilla vis tycker jag att de är vackra! Genomtänkta och kloka. Jag gillar idén med äldre bilar att man liksom kan ta fram ett verktyg och laga sin bil om den trillar ihop och inte behöver ringa bärgare och lämna in den på verkstad som lagar den med datorhjälp. Otroligt smidigt, som en IKEAmöbel, man baa bygger ihop den igen om den går sönder. Med lite verktyg och delar, så blir den som ny.

 

Det moderna är inte alltid av godo känner jag. Inte när det gäller det här tilltalandet att alla kunde laga sin bil förr, oavsett om man kunde något eller ej, man bara skruvade lite och kikade i en bok nästan. Jag vet förstås att det inte alls är så enkelt, eller var, men jämfört med i dag var det rena barnleken förr!

 

Ena sonen har ett bilintresse och vill gå fordonsprogrammet och bli bilmekaniker.... jag brukar avråda honom. Det är inte vad han egentligen vill, tror jag. Han vill skruva på bilar, som man gjorde med de äldre och det är mindre och mindre sådant man gör nu, så hans jobb skulle nog bli mer likt en programmerare eller så och han är inte speciellt datorintresserad alls... Jag ville bli bilmekaniker som liten. Jag är glad att jag inte gick i pappas fotspår och blev det faktiskt. Det är ju inte samma sak som när jag växte upp.

 

I dag var det en trevlig dag hos mamma. Grillade, första gången för min del i år. Tror jag! Bra väder, till skillnad mot midsommarafton då vi också satt ute och åt. Zonya visar sig från den bästa sidan också, men gillar att hoppa över grindarna där så man kan inte lämna henne direkt. Även om barnen är ute med hundarna och jag inne så hoppar hon över staketet för att hon vill in till mig och inte stanna där ute. Man måste alltså vakta henne minutiöst hela tiden. Vi hade inga problem när vi alla satt där ute och åt.

 

Hon är duktig och finner sig i det mesta och verkar världsvan nästan. Känner dock att vi måste träna en del på att sitta fint tills jag säger att man får gå när tågets och bussens dörrar öppnas. Där springer hon gärna ut. Hon är rätt stark nu så det är lite tungt att hålla emot också. Så jag kanske borde ta en dag och åka buss och tåg fram och tillbaka massor med gångern... Det är ju en träningssak det där. Hon kunde ju det bättre för en månd sedan, men det märks att hon är äldre och ifrågasätter mer nu, framför allt att lyda barnen. De är också mer slappa när de går med henne. De måste lära sig att vara stenhårda mot henne. Det finns sträckor hon SKA gå fint i kopplet uta att dra ens lite, absolut inte ligga på för det gör ont i händerna, inte ok alls anser jag. Och så finns det förstås sträckor hon får gå och lukta och gå mer fritt. Likaså det här med att stanna var 20 centimeter som det verkar ibland. SKITDRYGT! Jag har blivit hårdare med det, har jag givit kommandot "gå fint" så är det att gå fint i kort koppel utan att hänga eller snusa eller visa intresse för annat än att gå fint som gäller. För mig är det viktigt eftersom jag inte kan ha en hund som stannar var meter för att det luktar något på marken, det gör ont i händerna när det blir ett ryck och hon är ingen liten klen hund liksom.  Det är inte hon som bestämmer när hon ska lukta på något på marken när hon fått kommandot "gå fint".

 

Nu ska jag och djuren gå och sova. Nisse är lite purken på mig, han tycker att sin mer än halvfulla matskål ska fyllas på eftersom maten som ligger där i saknar lite av den där feta ytan den får när den är nypåfylld.... Ät kattafan! Det kommer vara uppätet i morgon, jag tänker inte ge mig, det finns gränser även för vad jag går med på vad gäller kattfasoner också!